Grattis...

...till min mamma som kammade hem gårdagens (världshistoriens) trögaste.

Det hela började med Greys Anatomy häng i soffan och att vi ville ha popcorn. Mamma går iväg och börjar fixa med popcornen på spisen och kommer sedan tillbaka. Efter några minuter börjar samtalet, ungefär såhär lät det:

Jag: Poppar du popcornen utan lock eller? Det skulle faktiskt vara rätt kul.
Mammsen: Haha. Jo, det skulle allt vara en utmaning.
J: Haha, det skulle vara rätt roligt att titta på iaf när popcornen flyger hejvilt i köket.
M: Haha
Mamma reser sig ur soffan för att gå in till köket och titta till popcornen då dem har poppat en liten stund.
M: Jag satte visst inte på locket.
J: * ASGARV*

Kommer ut i köket och ser ett hav fullt med popcorn på golvet. Altså hur fan lyckas man stänga av hjärnan något så grovt?